Här äter vi sista frukosten i Forchheim.
Det är härligt att åka tåg i det vackra vårlandskapet, som här med vita, rosa och gula blommor.
Byar klänger på sluttningarna.
Marit, Britt och Hans E njuter av resan medan Hans B far runt och fotograferar som ett jehu.
Nu har vi väntetid en halvtimme i Bad Kissingen. Hans B fotograferar tåget och på köpet får han med sig själv och alla oss andra som spegelbild i tågfönstren.
På framsidan av stationshuset tittar vi ut över Bad Kissingen som är en fin gammal kurort.
Så klart att det ska finnas magnolior på ett sådant ställe. De har ännu inte slagit ut ordentligt och nu är det inte Hans B som har fotograferat.
När tåget åker vidare mot Gemünden är han ändå igång igen med kameran.
Här har vi kommit fram till Gemünden och vi väljer att vänta en timme innan vi reser vidare. Det är faktiskt inte Hans B som har tagit det här fotot heller. Konstigt va!
Vi drar en liten repa för att kolla på stan och se om det finns något bra etablissemang där man kan skölja ner resdammet med lite god öl. Vackra japanska körsbärsblommor finns det i alla fall.
Hur det nu är så hittar vi inget ölhak men vi har sett att det finns ett konditori med läckra bakverk i stationshuset. Det får bli en fika den här gången. Det visar sig att det är ett välförsett konditori och det går alldeles utmärkt att få sig en öl också om man vill det. En av oss tog både fika och öl.
Nu har vi kommit fram till Ochsenfurt fram på eftermiddagen. Vi har stationen i ryggen och borta vid tornet börjar centrum där vårt gamla hotell ska ligga.
Hotellet är det röd och vita korsvirkeshuset till höger i bilden. Är det inte fint?
Resten av eftermiddagen ägnar vi åt att titta på Ochsenfurt.
Det röda huset är rådhuset. Det ligger inte långt ifrån hotellet som syns till vänster.
Rådhuset har en liten föreställning vid varje jämnt klockslag. Vi var där och tittade klockan 19.00. Då stångas getterna. Gubben med skägg öppnar och stänger munnen, benranglet stöter med en käpp, och en gubbe på vardera sidan om benranglet öppnar och tittar ut och stänger fönstret med en smäll så många gånger som klockan slår.
Vi tycker att Ochsenfurt är en mysig liten stad.
Självklart finns här också en stadsmur med tinnar och torn och den är intakt helt och hållet.
Vi går runt och bara myser.
Och för oss tågdiggare blir det inte sämre av att den södra delen av muren går alldeles intill järnvägen. Bäst man går där så dundrar det förbi ett tåg också. Härligt!
Efter vår promenad på stan blir det jättegott med mat i hotellets restaurang. Eftersom vi är i Wein-Franken så blir det vin till maten, resans första och faktiskt enda gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar