Redan den 11 mars!

Tiden går hur fort som helst. Nu har vi varit i Buenos Aires i två dygn och trivs jättebra, men vi har inte haft lika mycket tid att blogga som vi hade tänkt oss. Nu ska vi reparera det med en skrälldus bilder och några kommentarer. Först några glimtar från resan hit.

Här stod vi vid busshållplatsen hemma i måndags klockan nio.

Så småningom hamnade vi på Arlanda, i en ganska nyöppnad och glest använd del av terminal 5, där vi satsade på te och morotskaka.

15.05 var det avgång för planet till Heathrow, utanför London. Också där var terminal 5:

Vid halvelvatiden på kvällen, svensk tid, var det avgång med British Airways plan till Buenos Aires. Vi var trötta, och Hans somnade medan planet taxade fram till startbanan! När han vaknade till, trekvart senare, sov Marit. Hans såg sig om och tyckte det såg ut som att medpassagerarna hade fått middag medan vi sov. Som väl var, var det inte så illa. Någon gång kring midnatt, svensk tid, fick vi en riktigt god flygplansmiddag. Sedan var det meningen att vi skulle sova, men Hans fick inte mycket sömn den natten.

Ungefär vid soluppgången mellanlandade vi i Sao Paolo, en av Brasiliens största städer. Vi hade sett till att välja bra platser när vi checkade in över nätet dagen före avresan. Marit hade förstås fått fönsterplats och hängde nästan ut genom fönstret hela tiden vi flög i dagsljus. Redan före Sao Paolo hade vi fått en rejäl frukost, med omelett bl a, och efter Sao Paolo blev det för säkerhets skull ett gott mellanmål. Det måste vara den gedigna brittiska frukosten som går igen på British Airways plan. Vi är särskilt glada åt att vi får gott, färdigbryggt te ur en kanna, och inte måste kombinera tepåsar med vatten som inte är tillräckligt hett, något som är alltför vanligt på andra ställen.

Vi landade på Buenos Aires internationella flygplats halv tio. Det betyder halv två på dagen, svensk tid. Det blev taxi till stadsdelen Palermo, där vi hade hyrt en lägenhet på en gata som heter Soler.

Så här ser huset ut. Vi bor två trappor upp, och halva vår balkong syns i bildens vänsterkant:

Den ligger i ett område som kallas Palermo Hollywood eftersom en del TV-bolag och filmproducenter har lokaler där. Men någon mediabransch märker vi inte av i dessa kvarter som har blandad äldre och modern bebyggelse. Restauranger och barer finns det däremot. Är det någon som blir förvånad över att vi har hyrt en lägenhet som har bara några kvarter till både tunnelbana och lokaltågsstationer?

Men främsta skälet till att vi bor i dessa kvarter är att förstås att Henrik och hans fru Johanna bor där sedan i somras, några kvarter längre ut på gatan Soler. Några veckor i mars bor också Petter och hans sambo Marika två kvarter härifrån, och vi träffades förstås alla sex. Från vänster Petter, Marika och Johanna.

Naturligtvis tog vi en gemensam lunch i grannskapet. Empanadas är en sorts piroger, men de för också tankarna till calzonepizzor av miniformat. Vi åt två empanadas vardera, och drack det argentinska ölet Schneider:

På den övre av de båda bilderna sitter Henrik närmast fönstret, medan Marit gömmer sig bakom kameran.

Sedan gick vi till en heladeria (glassbar) i grannskapet och njöt:

Vi är glada åt att träden är gröna fastän det börjar bli höst här på södra halvklotet.

Efter diverse praktiska göromål under tisdagseftermiddagen träffades det vilda Bromangänget igen för en liten förfest med argentinsk skumpa innan vi gick ut och åt en förträfflig middag. Tortilla (omelett) och ett par korvsorter var förrätter innan vi åt oxfilé på den utmärkta och dessutom mycket prisvärda köttrestaurangen "Las Cabras", några kvarter från vår lägenhet.

Till sist flyttade vi oss ett kvarter till en bar som är bra på efterrätter.

Men nu hinner vi inte skriva mer. Vi återkommer senare med smått och gott från onsdagen och torsdagen.