Från Cafayate till Salta 18 mars

Sista frukosten på Hostel del Valle. Kolla den vackra utsikten. Det var fönster åt alla håll i frukostmatsalen som låg högst upp i huset (två trappor upp). Det fanns berg åt tre håll.


Här fördriver vi tiden medan vi väntar på bussen som visade sig gå en och en halv timme senare än vi hittat uppgift om. Vi hade det behagligt i skuggan under arkaden. Det var varmt i Cafayate.


Tittade vi ut på torget så såg det ut så här.


Oj, nu har bussen kört fram!


Men vi fick inte stiga på genast. Vi är glada ändå!

De tre sista bilderna är exempel på vad vi såg från bussfönstret under den tre och en halv timme långa färden norrut till Salta (17 mil).

Väldigt ofta finns det växtlighet på luftledningarna. Vi har inte lyckats lura ut vad det är.

Mer från Cafayate

För er som följer bloggarna Cigarettfrukost och Bromans i BA är det redan ganska klarlagt vad vi gjorde i Cafayate men här kommer vår version av det vi inte redan berättat.


Här har vi precis kommit fram till hotellet, Hostal del Valle. Det var förra tisdagen. Marika står mitt emellan ingångarna till hennes och Petters rum och vårt rum närmast i bilden. Det var ett fräscht hotell med mysig miljö och mycket blommor.


Vi begav oss genast ut på stan för att boka utflykt och få mat i magarna. Här har vi hamnat på kommunalhusets gård. Klart att vi måste kolla lite extra på det.


Vi inledde kvällen med att ta oss något drickbart före maten. Här smuttar Marika belåtet på ett ortens torrontésvin, gjort av en vitvinsdruva som finns bara i Argentina. På bolaget kan man köpa ett par argentinska viner gjort av den druvan. Efter denna inledning åt vi en fantastiskt god middag bestående av oxfilé och goda rödviner från orten.


Nästa dag skulle vi dels besöka en bodega och dels göra vår naturutflykt. Här samlar vi ihop oss utanför hotellrummen inför promenaden till bodegan som låg i utkanten av stan.


Pust och stånk! Det var riktigt varmt!


På bodegans gård låg ett lamadjur bredvid vinrankorna.


Det fanns ett litet museum och vi fick en spansktalande guide. Henrik och Johanna fick hjälpa oss andra att förstå. Men guiden talade tydligt och sakta så vi kunde förstå en hel del av oss själva.


De stora 17000-litersfaten som fanns i museet används inte längre. Nu har man 200-litersfat som ser ut så här.


Visningen avslutades med vinprovning.


Intressant!



Mmmm, vilken bouquet!

Alla ska kunna kommentera

Några läsare har hört av sig och haft problem med att lägga in kommentarer. Vi loggade ut från vår ägarbehörighet och skrev en testkommentar som vi lyckades publicera. Hoppas att ni också lyckas om ni gör så här:

Välj "Anonym" när detta ingår bland alternativen (och skriv då i stället namnet i själva kommentaren). (Om ni redan har google-konto använder ni gärna det alternativet i stället.)
Skriv ner de bokstäver som syns i ett kontrollfält.
Tryck på publiceringsknappen (eller förhandsgranska först).

Det finns säkert flera sätt att lyckas, men det här ska vara ett av dem. Skicka gärna mejl till någon av oss om ni fortfarande inte lyckas, så ska vi försöka lösa problemet. E-postadressen är förnamn.efternamn , sedan snabel-a och sist ekeby-ktv.net

Vi blir extra glada för kommentarer från vänner och bekanta nu när vi just har vinkat av Petter och Marika, som verkar ha hemflygningen säkrad och bör kunna dyka upp i Stockholm under onsdagen.

Idag regnar det

Idag skulle Petter, Marika, Hans och Marit gå på marknad på stan och ett museum för modern argentinsk konst, Mamba. Det fanns olika uppgifter om ifall museet var öppet för det har varit stängt för renovering. Knappt hade vi lämnat lägenheten förrän det började regna. Vi åkte iväg ändå och sade oss att det väl är en lämplig syssla att gå på museum när det regnar så vi tog subten (tunnelbanan) mot målet.

När vi steg av tåget och kom upp till ytan igen regnade det värre, så mycket att vi genast konstaterade att någon marknad blev det nog inte idag. Efter ytterligare dividerande kom vi fram till att vi inte heller ville ta oss till museet och riskera att det inte öppnat. Det var för långt och såå blöta ville vi inte bli.

Vi bestämde oss för att shoppa en dvd-film som Petter sett i en affär och åka hem och se den i lägenheten. Marit och Hans skulle också köpa badtofflor. Rätt så blöta kom vi fram till centrum och köpte, som så ofta annars, jättegod argentinsk glass.


Men dvd-affären visade sig ha stängt på söndagar. Marit och Hans fick tag i varsitt par tofflor. Vi hade också kommit fram till att vi skulle gå på bio. Vi tänkte se Alice i underlandet i 3d och på engelska med spansk textremsa. Vi kom till biografen kl 14 ca och nästa föreställning som stämde med våra kriterier gick inte förrän 17.40. Det var för sent. Vi skulle ju äta men inte i tre timmar drygt.

Då tog vi en taxi till favorithaket från vår första kväll i BA, Las Cabras:


Lika gott även denna gång. Två portioner kött, en portion papas fritas (friterad potatis) och en stor sallad gjorde oss alla fyra proppmätta. Trots att Las Cabras ligger bara några kvarter hemifrån så blev vi ganska blöta på vägen hem. Nu är vi hemma, mätta och nöjda och väntar på att vi ska gå till Henrik och Johanna ikväll.

Petter och Marika är här på övertid. De skulle ha åkt hem igår men kabinpersonalen på British Airways tyckte inte det för nu strejkar dom!

Ut i naturen del 2

Nu har vi kommit till nästa stopp och stigit av minibussen.


Randigt verkar vara rätt på det här stället.


Färgrika berg - kallas i turistinformationen Colorado.






Vad duktig Henrik är! Det tycker nog Johanna också!




Nu har vi kommit till det som i turistbroschyrerna kallas amfiteatern. Här inne har det hållits folkmusikfestivaler. Akustiken är bra. Ljudet blir tungt och koncentrerat och det ekar inte.


Så här såg det ut om man tittade uppåt i amfiteatern.


Här är öppningen till djävulsgapet!


Väl inne fordras klättringsövningar för att komma vidare. Marit var förstås het på gröten.


Hans står och funderar: Ska jag också klättra upp?


Nu har Hans också klättrat upp men Johanna och Marika vänder ryggen åt djävulens gap. Mitt i bilden är de på väg ut.


Vi har klättrat ytterligare flera avsatser uppåt och Marit ska förstås vara värst!

När vi klev ut ur djävulens gap hade det börjat mörkna. Nöjda och glada, men trötta klev vi in i minibussen och återvände till Cafayate efter 6 timmars vistelse ute i den heta naturen.

Ut i naturen del 1

Här kommer den (tror vi) efterlängtade beskrivningen av vår naturupplevelse i onsdags. För dem som också kollar Henriks och Johannas blogg, Bromans i BA, är det här förstås inga nyheter, men fler bilder blir det.


Första stoppet! Vi samlar oss förväntansfullt runt vår guide Jorge i grön tröja. Han pratade spanska och det var inte så lätt att förstå så vi fick hålla oss i närheten av Henrik och Johanna om vi undrade över något.


Det här var bara början. Konstiga bucklor!


Marken är på sina ställen täckt med kaktusar.


Här är Jorge och Petter i en grotta. Guiden sade till oss att vi måste hålla ihop gruppen. Vi fick inte dra iväg på egen hand.


Här ser vi den lydigaste delen av gruppen, Johanna, Marika, Henrik, Marit och Petter, som följer tätt efter guiden. Man kan se en liten grön strimma av hans tröja. Hans som tog fotot är väl också rätt lydig. Han ligger i alla fall före resten av gruppen.


Fler märkliga klippor


Men kolla! Är det inte ett ånglok därborta?


Jovisst!


Närbild på kaktusarna


och här var det en annan sort.


Det är roligt att klättra tycker Petter, och Henrik har kameran i högsta hugg.


På väg mot flodbädden


Av med skorna!


Tungt tycker Hans.


Det är härligt att gå omkring i det ljumma vattnet. Skönt för fötterna att få svalka sig lite. Bottnen består av mjuk sand, ibland nästan lera.


Denna kon har varit över 90 meter hög men rasade för några år sedan. Nu är den kanske 30 meter.




Hans matar ett lamadjur med majs (som Jorge delade ut till modiga män).

Men nu ska vi äta frukost. Ytterligare några bilder kommer senare i Ut i naturen del 2.