Nu har vi kommit till nästa stopp och stigit av minibussen.
Randigt verkar vara rätt på det här stället.
Färgrika berg - kallas i turistinformationen Colorado.
Vad duktig Henrik är! Det tycker nog Johanna också!
Nu har vi kommit till det som i turistbroschyrerna kallas amfiteatern. Här inne har det hållits folkmusikfestivaler. Akustiken är bra. Ljudet blir tungt och koncentrerat och det ekar inte.
Så här såg det ut om man tittade uppåt i amfiteatern.
Här är öppningen till djävulsgapet!
Väl inne fordras klättringsövningar för att komma vidare. Marit var förstås het på gröten.
Hans står och funderar: Ska jag också klättra upp?
Nu har Hans också klättrat upp men Johanna och Marika vänder ryggen åt djävulens gap. Mitt i bilden är de på väg ut.
Vi har klättrat ytterligare flera avsatser uppåt och Marit ska förstås vara värst!
När vi klev ut ur djävulens gap hade det börjat mörkna. Nöjda och glada, men trötta klev vi in i minibussen och återvände till Cafayate efter 6 timmars vistelse ute i den heta naturen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar